Varför vårdbemanning är så populärt

Bemanning inom vården är ett ständigt omtalat ämne – det handlar om en balansgång mellan tillgång och efterfrågan i en bransch som är bokstavligt talat livsavgörande. För många av Sveriges vårdföretag är anlitande av bemanningsföretag en absolut nödvändighet för att kunna tillgodose deras patienters behov av vård. I de flesta fall gäller detta upphandlad bemanning, vilket utgör en majoritet av all vårdbemanning i Sverige, men tillgång till akutbemanning är också avgörande för många vårdgivare.

Fördelar med vårdbemanning

Det finns en rad fördelar med att anlita bemanningsföretag för att täcka tillfälliga eller bestående behov, men de mest framstående är:

• Flexibilitet. Eftersom behov kan uppstå på väldigt kort tid – om det så är sjukfrånvaro, ledighet eller andra omständigheter som resulterar i personalbrist – är en klar fördel med extern bemanning flexibiliteten i uppfyllnad. Visar det sig dessutom att den externa resursen inte möter förväntningar, är det betydligt mindre omständligt att hitta en ersättare än i fall när detsamma gäller anställd vårdpersonal.
• Kompetens. Vårdbemanning löser mer än bara tillfällig personalbrist. Det är inte ovanligt att det i vissa tidsperioder eller under specifika omständigheter är högre efterfrågan på särskild kompetens, vilken inte nödvändigtvis finns tillgänglig internt. Med vårdbemanning kan spetskompetens hyras in under kortare perioder och under förutsättningar som förhandlas med bemanningsföretaget.
• Avlastning. I fall med förutsedda arbetstoppar är den avlastning som vårdbemanning bidrar med en fördel som ger ordinarie medarbetare möjlighet att utföra sitt arbete på bästa sätt. Detta i sin tur leder också till ökad patientsäkerhet.

Kostnadsanalys

En olägenhet som ofta nämns är att kostnaden för vårdbemanning är högre än för den ordinarie kompetensförsörjningen. Eftersom bemanningsföretagen agerar som mellanhand ökar naturligtvis den direkta kostnaden för vårdbemanningspersonal. Vid en kostnadsanalys är det dock viktigt att ha relativa kostnader i åtanke. Ett exempel gäller vilka volymer inhyrd personal kan ta emot jämfört med de en anställd kan ta emot. Enligt Almega, Sveriges ledande arbetsgivarorganisation inom tjänstesektorn, träffar till exempel en hyrläkare inom primärvården i genomsnitt 12 patienter per dag, medan landstingsanställda i genomsnitt träffar mellan tre och åtta. Kostnaden för inhyrd personal må därför vara högre sett till direkt kostnad, men sett till kostnad per patient kan situationen vara annorlunda. En fullständig analys av såväl direkta som relativa kostnader är därför grundläggande vid budgetering för vårdbemanning.